Min värld brakade samman i fredags. Det som bara händer andra kanske den här gången händer mig. Sedan jag börjde tänka på min vikt för 5 veckor sedan har jag känt att något hänt med min kropp. Utöver det att vikten
faktiskt sakta men säkert börjar lätta. Det började med synen som blev konstig sen har det bara fortsatt med konstiga symtom. Åter till fredagen då var jag hos läkaren som sa att hon trodde att det kunde vara MS. Jag dog lite inombords och stängde av hörseln när hon fortsatte babbla om att det BEHÖVDE inte vara det...Hon skulle skicka en remiss till Neuromottagningen för att de skulle göra en skiktröntgen av huvudet. Fredagen fortsatte, lördagen kom, söndagen kom,måndagen kom men fortfarande ingen remiss skickad.....Nä nu jävlar, ringde hysterisk och hysteriskt till läkaren och fick tillslut tag på henne och hon ursäktade sig och berättade att det va såå mycket hon skulle hinna innan hon gick på sin 10veckors semester...Bla bla bla SKICKA REMISS JÄVELN skrek jag! En timme senare hade neuromottagningen fått den och den hade direkt gått till MS sköterskerna för utvärdering. Nu är det bara att vänta på tid för röntgen och försöka hålla sig lugn och inte ta ut för mycket i förskott. Det behöver ju inte va cancer i form av hjärntumör, MS eller nått ännu värre det kanske bara är stress....ja det är iaf det jag försöker intala mig. Går ju sisådär med att hålla tankarna i schack. Tanken på barnen får mig att bryta ihop lika mycket som det får mig att känna att, aldrig att jag ger upp! Så ser jag sur ut, borta i det blå eller oerhört förvirrad så är det bara av den enkla anledningen att jag har mycket att tänka på.
Liza
6 juni 2012 21:23
Vad det än är så finns vi alltid för er! Är det stress ska jag fasiken se till att du lugnar ner dig och är det något annat då tar vi det då!
du vet ju att jag har jobbat som per ass och har absolut inga problem att skola om mig igen så om du behöver mig om 25 år för att vara följeslagare på rehab vid medelhavet så är jag med ombord!!! Glöm aldrig att vi älskar er, MS or no MS! <3
http://maikenochkerstin.bloggplatsen.se
Annelie
6 juni 2012 21:24
Håller tummar och tår att det inte är något allvarligt! Stor kram till dig!! <3
Angelika Wikström
6 juni 2012 21:44
Håller också tummarna! Massa styrkekramar å hoppas på ett bra besked!
challe
6 juni 2012 22:02
Liza du kan då alla trix för att få mig att skratta:))
Tack alla fina för era ord!
Helle
6 juni 2012 22:14
Men vännen då!!
Vi håller alla tummar, tår och tassar! Är inte mer än ett telefonsamatal bort oavsett tid på dygnet! Ring om du behöver prata!! Försök att inte ta ut nått i förskott, som du säger.. Lättare sagt än gjort... Oavsett var det är så finns vi här och stöttar dig.
Challe
6 juni 2012 23:27
Tack <3
maria sandström
7 juni 2012 10:04
Åhhh... hoppas att det "bara" är stress...
Förstår inte varför läkare ska ge diagnoser utan att ha tagit alla prover/tester först.. jag fick veta att jag antagligen hade hjärntumör för 3 år sedan, trodde jag skulle dö då han sa de orden.. linus rusade hem från resa med jobbet... å så när hjärnröntgen väl gjordes dagen efter via akutremiss fanns ingen tumör!! Såå onödigt att skrämma upp mig/oss så...
Hoppas hoppas de blir samma för dig... STOR KRAM VÄNNEN <3 <3
Challe
7 juni 2012 16:43
Men gud så otäckt Maria! Nä fy sjutton för läkare som talar om sånt innan det är bekräftat! Man blir ju såå rädd! Tur att dom inte hittade nått farligt hos dig.
Kramar
Anna
7 juni 2012 17:24
Hoppas verkligen du får ett bra besked! Kram! / Anna
Linda Lus
7 juni 2012 21:06
Men huvva Challe!!! Å vad jag hoppas att det kommer gå bra!! Nu kommer mina tankar vara hos dig dygnet runt, bara så du vet!!! Och jag skriver som Helle. Om du behöver prata är det bara att ringa när du vill. Jag finns här för dig... Puss och kram vännen